Inom forskningsprojektet Lobbying i svensk skola undersöks förekomsten av lobbying i svensk skola men även vad lobbying kan vara och vilka konsekvenser det kan få.
Lobbying används inom EU som en reglerad form av demokrati och representation och där fyller den en viktig funktion. Den ses ofta utifrån två perspektiv, som något gott eller som något ont. Men vad innebär lobbying på ett nationellt plan, inom Sverige och inom en viss form av välfärden, dvs skolan? Och konsekvenserna – bra såväl dåliga – vet vi mycket lite om. Det vill projektet Lobbying i svensk skola undersöka.
Vi har presenterat vår forskning vid flera vetenskapliga konferenser och publikationer är på gång. I vår tvärvetenskapliga forskargrupphar vi skapat en unik och grundläggande kunskap om vad fenomenet lobbyism kan vara inom skola och utbildning i Sverige men även internationellt.
För närvarande arbetar vi bland annat med två vetenskapliga artiklar som fördjupar definitioner av och kunskap om lobbyism inom skola och utbildning, se Publikationer. Vi läser just nu Kommittédirektiv från Justitiedepartementet: Förstärkt insyn och transparens i finansieringen av politiska partier Dir. 2023:88. Denna rapport har undersökt ”om en reglering med krav på transparens i fråga om kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister bör införas och hur den i så fall bör utformas och administreras”. Under hösten 2025 kommer en sammanfattning av denna rapport att presenteras på denna hemsida. Fokus kommer att vara på konsekvenser för det svenska skolsamhället.